6 prioriterade områden med strategiska mål:

1. Tillförlitlig statistik på nationell nivå

I det första målet tycker regeringen att vi ska samla in mer data för att förstå och synliggöra KKBs bidrag till svensk ekonomi, så att vi uppskattar branschens ekonomiska värde. Fakta ska användas till att utveckla främjande insatser och analyser och för att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden i Sverige (fotnot 5).

2. God kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovsrättsbaserade marknaden.

Företag och offentliga aktörer ska ha god kunskap om upphovsrätten och dess lagstiftning så att de som skapar har möjlighet att göra det. Vi behöver ha koll på utvecklingen inom AI och vara beredda på att agera om förutsättningar ändras. Detta är enligt strategin viktigt för en ”kunskapsekonomi i framkant, där skapande, innovation och digitalisering uppmuntras och omsätts i konkurrenskraft och tillväxt”. Det offentliga ska hålla sig a jour med tekniken och vilka affärsmodeller den ger upphov till för att kunna anpassa stöd och insatser.

3. Träffsäker rådgivning, stöd och finansiering och minskade regelkostnader.

De aktörer och myndigheter som ger råd, stöd och finansiering till företagande, innovation och konstnärlig verksamhet ska samverka där det är relevant. Här pekar strategin också på att det inte finns någon heltäckande bild över hur företag i KKB finansieras (Fotnot 6).

4. God kompetensförsörjning, livslångt lärande och goda villkor i trygghetssystemen.

Här beskrivs värdet av tillgång till god utbildning, vilket kanske kan ses som en självklarhet. Också för att kulturskapare generellt är väldigt välutbildade i jämförelse med hela befolkningen. Att trygghetssystemet det ska fungera bra även om en råkar jobba på andra sätt än 9-5 är också viktigt.

5. Attraktiva, hållbara livsmiljöer och ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet.

Denna punkt refererar till gestaltad livsmiljö och kulturella och kreativa företags positiva påverkan på platsers utveckling. Tillgång till lokaler för kulturell verksamhet är viktigt samt att jobba mot gentrifiering (fotnot 7).

6. Ett stort och växande internationellt genomslag för de kulturella och kreativa företagen.

Exporten ska öka. Möjligheter till internationella utbyten och samarbeten ska vara goda. Strategin slår fast att kultur har goda förutsättningar för ökad försäljning på en större marknader men det finns ett kunskapsglapp mellan de exportfrämjande aktörerna, de som ska hjälpa svenska företag till ökad export och KKB-företagen som kan behöva öka kunskaper i att göra affärer internationellt. Att vi exporterar vår kultur bidrar också till att ”sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige”.

Kommentar

Över lag är det en bra strategi som samlar många frågor och ritar med relativt breda penseldrag. Det som kan kännas lite väl politiskt övertydligt är att början på strategin beskriver kultur som råvara i basindustrin och kulturens bidrag till tillväxt, ekonomi och export, medan skrivningen om konstnärlig frihet har förpassats till allra sista stycket. En politisk vinkel med syfte att överdriva de politiska motsättningarna mellan denna och förra regeringen, medan det mesta i strategin kommer från betänkandet Kreativa Sverige och dess remissyttranden.

Kulturdepartementet får i uppdrag att samordna arbetet med strategin och en delutvärdering kommer göras 2026.

Här kan du ladda ner Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher Skr. 2023/24:111

Kort bakgrund för den extra intresserade:

Tidigare kulturminister Amanda Lind gav i november 2021 ett uppdrag till en särskild utredare att lämna förslag till en 10-årig nationell strategi för de kulturella och kreativa branscherna (fotnot 8). I augusti 2022 presenterades betänkande Kreativa Sverige! som är riktad till statliga aktörer, men även tänkt att inspirera dig som jobbar i region och kommun när du ska ta beslut som handlar om kultur, näringsliv och kreativa företag. I april 2024 presenterade nuvarande kulturminister Parisa Liljestrand Strategin för företag i kulturella och kreativa branscher.

Extramaterial för dig med ytterligare 1 minut över

Fotnot 1.

24 sidor utan bilagor är inte långt, du orkar läsa hela. Men nu har du redan lite förhandskoll.

Fotnot 2.

Bland annat att KKB bidrar till hållbar tillväxt och välfärd i hela landet, att företag exporterar dubbelt så mycket som genomsnittliga företag i Sverige, att goda förutsättningar med fler intäktsmöjligheter gynnar fri kultur där det skapar större oberoende gentemot politiskt styrda satsningar och prioriteringar. Ja, högerpolitiken syns tydligt i flera av argumenten här, men sista stycket handlar faktiskt om att strategin har en brett stöd och har tagits fram med flera regeringar efter vägen.

Fotnot 3.

Dessa beskrivna verksamheter och företeelser är inte färre än: “arkitektur, arkiv, artisteri, bibliotek, bild, bildkonst, byggnadsvård, cirkus, dans, dataspel, festivaler, film, form och design, fotografi, författande, förlag, gallerier, grafisk form, hantverk, illustration, inredning, installationer, journalistik, kommunikation, konsthantverk, kulturarv, kulturmiljöer, kulturturism, litteratur, medier, mode, museer, musik, möbler, reklam, scenkonst, serier, skulptur, slöjd, smide, textil, upphovsrättshantering och en rad olika digitala konstnärliga uttryck och även verktyg inom kultur som AI (artificiell intelligens), AR (augmented reality) och VR (virtual reality)”

Fotnot 4.

Politikområden som berörs av kulturella och kreativa branscher är exempelvis “kulturpolitik, näringspolitik, handels- och främjandepolitik, regional utvecklingspolitik, landsbygdspolitik och utbildningspolitik”

Fotnot 5.

Kanske får vi tillbaka Kreametern, eller något annat liknande jämförelseverktyg?

Fotnot 6.

Vilket kan bero på att tillgången till finansiering inte är särskilt stor för många företag i dessa branscher. Det här är för övrigt ett bra skrivet kapitel. Läs det. Sid 12-15. Dock finns det saker att diskutera även här, som om Almi skulle vara den viktigaste aktören inom företagsfrämjandet för hela KKB, där kulturinkubatorer enligt mig ofta träffar mer rätt för kulturskapare med soloföretag. Även ifall regelförenkling skulle vara en stor fråga för KKB kan diskuteras i ens lokala bokklubb.

Fotnot 7.

Ok du uppmärksamma läsare, det står så klart inte att vi ska ”jobba mot gentrifiering”, det hade isf varit någon annan organisation än sittande regeringen som skrivit ett sådant uttalande. Istället skriver de att det är en utmaning för kulturella verksamheter att finnas kvar när väl gentrifiering är genomförd med högre hyror och större konkurrens om platser.

Fotnot 8.

Förkortas ibland KKB, vilket är en direkt förvanskning av Kreativa Sveriges förslag att sluta slänga sig med förkortningen KKN (Kulturella och Kreativa Näringar) utan att skriva ut hela orden och byta ut näringar mot branscher. Oklart vad som blivit bättre med att byta ett N mot ett B men det stöttas av strategin med hänvisning till korrektare översättningen av cultural and creative industries.